En Kottes tankar

Igår kväll spelade Bo Kaspers på Mosebackes terass.
Dagens moln sprack upp och kvällen bjöd på en ljummen bris.

Jag var där med mannen och min älskade vän. Vi höll oss lång bak, lyssnade, dansade, log och sjöng med.
Lycka är det mest beskrivande ordet. Lycka att få vara där, lycka över livets små överraskningar, lycka att få dela livet med denna underbara man som kallar mig sin älskade, och vännen som är min familj i alla lägen. Lycka också över att mannen och vännen är trollbundna av varann, mannen som deklarerar att han minsann ser henne som familj han med och vännen som beskriver med varma ord hur bra hon tycker att han är.
Kärlek!

Det är så här Bo Kaspers ska upplevas, utomhus med en publik på 1000 personer och med symningens utsikt över Stockholm.

De spelar där ikväll igen, för en till liten skara som vill dansa till deras ljuva toner på terassen.