En Kottes tankar

Sjöstaden har blivit en riktigt mysig liten stadsdel.

Di Piú har god mat och den sötaste lilla grekiska farbrorn, lite lagom ironisk sådär - det passar oss :)
M kallar honom Zorba och jag tror på Christos...

Vi gillar även Jimmys Steakhouse, där finns Costas som jag brukade jobba för på Sonjas Grek.
Personalen är lite burduskt grekiska i sin framtoning, anser det lite charmigt.
God mat, supergoda desserter, speciellt chokladbakelsen med cremébrulé inuti - slurp!

M och jag var där igår, åt middag och avslutade med inte mindre än 3! desserter, blev mäkta tungt i magen.
När vi väl kunde röra oss igen så promenerade vi runt på bryggorna och mös.

Finns det något bättre än god mat och kärlek en onsdagskväll?

Idag kan jag klappa mig själv på axeln.
Varför?
Jo, för att jag gick upp tidigt, gick till gymet innan jobbet OCH sen gick vi igen på lunchen, trots strålande sol och lockande uteserveringar.

Försökte få med mig älsklingen M på ett benpass, men det går aldrig :)

Undrar stilla om jag kommer kunna gå imorgon eller om M får hämta mig på vägen till jobbet...

Tänk om det fanns ett företag som erbjöd sina anställda möjligheten att vara lediga vid fint väder...

Sitter här och överlägger med mig själv hurvida jag ska gå till gymet alt. ut å springa eller om jag ska gå till kiosken och köpa cigaretter...
Borde ju egentligen inte vara ett svårt val, gillar att träna och det var lite för många dagar sedan sist.
men
morgonen började bra
började bra
...nu...
cigaretter låter som ett bra val, kanske lite brunch till det...

eller kanske tappa upp ett hett bad, läsa boken som lockar på mig och gotta in mig i mörker tills allt är färdigt

...när du kommer är jag ett litet russin.

Midsommar, landet, vänner... Solen skiner och vinet är kylt. Boken kan inte få mig att släppa tankarna på dig. Du är i Norrtälje med dina vänner... de vet inte än att jag finns i ditt liv, att du vänt upp å ner på mitt liv å jag på ditt... att vi hittat kärleken, den sorten som vi bara trodde var en myt. Så snart får de veta, ta del av vår hemlighet, se det vi ser. Jag älskar dig så mycket! Du... min älskade. Önskar att din famn var närmre, just här i solen.

Fungerar det från mobilen så stannar jag kvar i hängmattan :)

För 9 år sedan lämnade jag min trygga skog, dagen efter studenten tog jag mitt pick & pack och styrde mina steg mot staden.
Inte så att jag inte hade det bra, vilken kotte gillar inte sin skog.
Men det kommer en tidpunkt då det är dags att slänga sig ut i det okända.

Under åren som gått har skogen försökt locka mig tillbaka, erbjuda mig trygghet, för ibland stormar det i staden.

Nu sitter jag här i mitt fönster och dinglar med benen och kommit fram till följande:

En kotte gör sig bra i staden.
Och när jag behöver pusta ut så finns ju skogen där, bara en timme bort.

Tja... välkommen då :)