Mitt Mount Everest

Idag är det riktigt fint väder utanför mitt fönster, solen skiner, himlen är nyvaket blå, bladen glimmar fortfarande som guld på träden.

Jag vill ut, ta med mig kameran, promenera runt bland hus och parker.

Men vägen ut kräver att jag kan ta mig ner för trapporna, och ännu viktigare, kunna klättra upp igen.
Får nog traska runt i lägenheten en stund, se om knät protesterar och svullnar upp.


Det positiva med att vara så här är väl att jag tvingas till att ta det lugnt, det är inte min starka sida. Inställningen är att allt ska hända nu, på en gång, direkt. Stress? Jo, lite kanske, men jag gör mig bra i en stressad miljö.
Folk runt omkring mig har svårt att hänga med, frustrerande för både mig och dem, men jag ser ju att problemet ligger hos mig.
Jag tror nog att den här veckan har gjort mig gott, tvingad till att inte kunna göra allt nu nu.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kommentarer
Postat av: Linda

Ville bara lämna ett avtryck och visa att jag hittat hit//L

2008-10-23 @ 14:26:09
URL: http://www.valetkvalet.blogspot.com/
Postat av: Kotte

Välkomen Linda, många som hittar hit utan att lämna sitt spår :)

2008-10-23 @ 14:57:55
URL: http://enkottestankar.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig till nästa gång.

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0